Tyskland – Planering och genomförande av forskning och utveckling – Einstellungen zu Vermögensungleichheit in der Bevölkerung (Survey-Experiment)

Under de senaste åren har ämnet förmögenhetsolikhet fått en tydligare betydelse i den politiska uppfattningen. Detta hänger bland annat samman med en förbättrad internationell dataläge samt en stark och offentligt synlig ökning av rikedom hos internationella förmögenhetseliter, vilket ibland följs av ökande politiskt inflytande. Förmögenhets- och fattigdomsrapporterna (ARB) av den federala regeringen undersöker bland annat regelbundet inställningar i befolkningen till ekonomisk olikhet och social mobilitet. Hittills har dock inställningar med ett specifikt fokus på förmögenhetsolikhet inte fördjupats. Bland annat är frågor om hur utsträckningen av förmögenhetsolikhet och social mobilitet i Tyskland bedöms, hur den samhälleliga rollen för högförmögna bedöms och i vilken utsträckning den existerande eller uppfattade förmögenhetsfördelningen har samhällelig acceptans av stor relevans. Särskilt är det av intresse att utreda hur bedömningar av politiska åtgärder påverkas av faktorer som tillgängliga informationer eller rättvisegrundsatser. Förbundsministeriet för arbete och sociala angelägenheter (BMAS) avser därför att genomföra en representativ befolkningsundersökning med övervakning av behandlingseffekter (så kallat survey-experiment). Denna ska undersöka olika aspekter av inställningar till förmögenhetsolikhet så aktuellt och i tematisk bredd och djup som möjligt. Dessutom ska betydelsen av värden (rättvisegrundsatser), förväntningar (till exempel arv/yrkesperspektiv) och uppfattningen av samhällliga ramvillkor (till exempel samhälleligt inflytande av förmögenhetseliter) inkluderas i undersökningen. Konkret ska undersökningen ge kunskaper om följande frågeställningar: • Hur bedömer de undersökta förmögenhetsfördelningen i Tyskland - även i jämförelse med inkomstfördelningen? • Hur bedömer de undersökta sin egen position i förmögenhetsfördelningen? • Vad påverkar en möjlig avvikelse från den faktiska fördelningen respektive den egna positionen? • Hur bedömer de undersökta den sociala mobiliteten vid förmögenhet och vilka förväntningar har de för sig själva? • Vilka föreställningar finns om orsaker till förmögenhetsolikhet? Hur hög är acceptansen för den uppfattade och faktiska fördelningen? Vilka rättvisegrundsatser tillämpas? Vilka faktorer bidrar till acceptansen respektive avvisandet av förmögenhetsolikhet? • Hur bedömer de undersökta betydelsen av förmögenhetsolikhet för demokrati och samhälle? • Vilken samband finns mellan antaganden och bedömning av förmögenhetsfördelningen ena sidan och inställningar till konsekvenserna av förmögenhetsolikhet för demokrati och samhälle andra sidan? • Vilka preferenser har de undersökta med avseende på omfördelning, deltagande av förmögna i finansieringen av det allmänna (i synnerhet nuvarande förslag om beskattning av förmögenhet) och ytterligare åtgärder för att minska ekonomisk olikhet? Vilka faktorer påverkar dessa preferenser? Förutom en utvärdering efter socioekonomiska kriterier ska inflytandet av värden och övertygelser, egna förväntningar om framtiden (till exempel arv/yrkesperspektiv) och egen erfarenhet av respektive uppfattning av samhällliga ramvillkor inkluderas. Där ska experimentella undersökningskomponenter användas på lämpligt sätt, till exempel informationsbehandlingar eller bedömning av vignetter och alternativ. Förutom genomförandet av en representativ befolkningsundersökning med experimentella undersökningskomponenter kan anbudsgivare i sitt erbjudande komplettera metodiken med ytterligare kvalitativa eller kvantitativa komponenter. Vänligen beakta de bifogade upphandlingsdokumenten.