Tyskland – FoU-tjänster samt tillhörande konsulttjänster – Forschungsvorhaben zur Evaluierung der spezialpräventiven Wirkungen und technischen Rahmenbedingungen der Elektronischen Aufenthaltsüberwachung (EAÜ) im Rahmen der Führungsaufsicht

Med beslut den 1 december 2020 har Förbundsförfattningsdomstolen (BVerfG) förklarat regleringen om elektronisk uppehållsövervakning (EAÜ) inom ramen för ledningsövervakning för grundlagsens enlighet, men samtidigt gett lagstiftaren i uppdrag att „empiriskt observera de specialpräventiva effekterna och tekniska ramarna för EAÜ och anpassa den lagstiftande regleringskonceptet efter de insikter som då vinns” (4:e ledsats). Enligt BVerfGs fastställanden saknas det för närvarande tvivelsfria empiriska bevis för att EAÜ för den i § 68b stycke 1 mening 1 punkt 12, mening 3 StGB omfattade persongruppen leder till en minskning av risken för återfall i brott. Eftersom EAÜ i jämförelse med de andra åtgärderna inom ledningsövervakningen är särskilt inskränkande, innebär detta „särskilda observations- och eventuella förbättringsplikter för lagstiftaren”. Huvudmålet med forskningsprojektet består i att undersöka EAÜ:s specialpräventiva verkan. BVerfGs krav återfinns också i lagstiftningsförklaringen inför införandet av § 68b stycke 1 mening 1 punkt 12, mening 3 StGB. Därefter ska EAÜ främst ha en specialpräventiv effekt, framför allt genom att den möjliggör en bättre övervakning av uppfyllelsen av upphållsrelaterade direktiv enligt § 68b stycke 1 mening 1 punkt 1 och 2 StGB, men också genom att den skapar ett ökad upptäckningsrisk vid en återkommande allvarlig brottslig handling. Dessutom ska de tekniska ramarna undersökas (särskilt vad gäller datainsamling, batteritider, eventuella felfunktioner eller signalsvårigheter och andra tekniska särskiljande drag). Det beskrivna forskningsmålet ska nås genom kvalitativ, empirisk forskning. Baserat på insikter från ett tidigare forskningsprojekt i uppdrag av BMJ(V), som behandlade den praktiska implementeringen av EAÜ, men inte dess specialpräventiva effekter, föreslås följande metodik, som beskrivs mer detaljerat i utlysningsdokumenten: I. Återfallstudie med jämförelse av kontrollgrupper En utvärdering av ledningsövervaknings- och straffdokument sedan införandet av EAÜ med hänsyn till inträffade återfall hos elektroniskt övervakade dömda personer jämfört med icke elektroniskt övervakade. Probanderna i kontrollgruppen bör vara så likartade som möjligt, särskilt uppfylla de formella kraven för en EAÜ-uppdrag enligt § 68b stycke 1 mening 3 punkt 1 och 2 StGB och ha så likartade kriminella faktorer som möjligt. II. Insiktsvinning genom intervjuer Genom ledsagande intervjuer ska frågas efter en specialpräventiv effekt av EAÜ från olika perspektiv (t.ex. fråga EAÜ-probander, personal från ledningsövervakningsenheter, fritagningshjälp, polisiäga riskprogram och den Gemensamma övervakningsenheten för länderna ("GÜL") samt domare från straffverkställningskammrarna). III. Utvärdering av relevanta forskning och studier Begleitend ska den kriminologiska forskningsläget om EAÜ:s specialpräventiva effekt beskrivas och utvärderas (inklusive modellprojekt och in- och utländska studier). Uppdragstagaren ska självständigt utarbeta ett forskningskoncept. Med hjälp av prestationsbeskrivningen anges forskningsämnen, -frågor och viss metodiska ansatser – inte slutgiltigt. På denna grund ska innovativa lösningsförslag utarbetas och därmed ge viktiga egna bidrag till den strukturerade gestaltningen av prestationen. En konceptuell lösning i mening av § 14 Abs. 3 Nr. 2 VgV förväntas. Prestationen ska utlysas som ett sammanhängande uppdrag. Detaljer finns i utlysningsdokumenten.