Tyskland – Anläggningsarbeten för konst- och kulturbyggnader – Umbau und Sanierung der Nikolaikirche Anklam zur Integration des Lilienthal Flight Museum (LFM)

Detta projekt gäller renoveringsarbeten av den kulturhistoriskt skyddade Nikolaikyrkan i Anklam. Staden Anklam avser att omvandla, omstrukturera och underhålla Nikolaikyrkan i Anklam. Projektets mål är att parallellt med återställandet av den stadsbyggnadsmässiga gestaltningen av den centrala torget, att använda kyrkobyggnaden för en permanent användning som Lilienthal Flight Museum (LFM) och att återuppbygga tornspiran till dess ursprungliga höjd på cirka 103 m i enlighet med dess ursprungliga form. Murverkets tillstånd i Nikolaikyrkan i Anklam kännetecknas av en mängd olika skadebilder, som överlagras i olika grad och fördelning. I många områden förekommer högre skadegrader på murytorna, vilket gäller både inre utrymmen och fasaden. I det inre rummet ska det beaktas att det finns historiska fassningsbefunn, som från ett kulturhistoriskt perspektiv anses vara mycket värdefulla. Den relativt höga skadegraden av arkitekturoverytorna beror huvudsakligen på krigsherjningen av byggnaden och den långa efterföljande ståndtiden i ruinerat skick. Utifrån undersökningsresultaten i samband med bedömningen av skadebilderna kan man se att lätta lösliga salter, gips och höga fuktinnehåll tillsammans med byggklimatiska förhållanden verkar som skadefaktorer. Grundsättningsvis ska den nu synliga beståndet av murytorna bevaras och stabiliseras i sitt åldrade utseende. De nya material som används ska passas in utan störningar i den befintliga beståndet. För det inre rummet föredras en bevarande av det befintliga utseendet med synlighet av alla befunn och åldringsspår. Ingen rekonstruktionsåtgärder är planerade. Genomförandet av kravet på bevarande av den historiska substansen sker beroende på dess värde med teknologiskt differenierade metoder för restauratorisk konservering. Högsta krav ställs på områden med befunn av figural målning och polykrom fassad i de övre delarna i det inre rummet för substansbevarande. Generellt strävar man efter att bevara de historiska fassnings- och ytbefunn på de ytterligare ytorna i det inre rummet. Efter behov sker säkeringar i mekaniskt hotade områden och partier. Detta gäller materialrisser av olika dimensioner och stora materialförluster i fugor och vid murfoten.